Stadgar för ideell förening: vad ska stå i dem och hur ändrar man dem?

Längre ner finns en checklista och en disposition att utgå från.

Varför är stadgarna föreningens viktigaste dokument?

För aktiebolag, ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar finns lagar som bestämmer det mesta. För ideella föreningar finns ingen sådan lag. Det som gäller kommer i stället från tre håll:

1. Stadgarna. Riksidrottsförbundet beskriver dem som ett avtal som medlemmarna har slutit med varandra. Studieförbundet Vuxenskolan kallar dem kort och gott föreningens egen lag.
2. Rättspraxis och allmänna föreningsrättsliga principer. När stadgarna är tysta hämtar domstolar ledning ur allmänna principer för föreningar, ibland med lagen om ekonomiska föreningar som förebild.
3. God föreningssed. Det vill säga hur det brukar göras i ordnade föreningar.

Är det oklart hur kallelsen ska gå ut, hur stor styrelsen ska vara eller vem som får rösta, är det stadgarna som avgör. Säger de ingenting är svaret ofta osäkert.

När blir en ideell förening en juridisk person?

En ideell förening blir en juridisk person, som kan skriva avtal, ha bankkonto och äga saker i eget namn, när den har antagit stadgar och valt en styrelse. Riksdagens lagutskott beskrev 1982 rättsläget så: föreningen har rättskapacitet när den har "antagit stadgar som inte är alltför bristfälliga och valt styrelse". Ingen registrering behövs för det.

För att få ett organisationsnummer från Skatteverket krävs enligt Skatteverket att:

• ni är minst tre personer som bildar föreningen,
• ni har antagit stadgar som anger föreningens namn, ändamål och hur beslut fattas, med bestämmelser om styrelsen och hur den väljs,
• ni har valt en styrelse,
• det finns ett protokoll som visar att föreningen har bildats, att stadgarna antagits och att styrelsen valts.

Ansökan görs på blanketten Ansökan om organisationsnummer för ideell förening (SKV 8400), och en kopia av protokollet och stadgarna skickas med. Även banken vill i regel se aktuella stadgar och protokollet där styrelsen och firmatecknarna valdes.

En ideell förening som driver näringsverksamhet kan också registreras i handelsregistret hos Bolagsverket, och måste göra det om den är skyldig att upprätta årsredovisning (2 § handelsregisterlagen). För de flesta små föreningar är det inte aktuellt.

Vad ska stå i stadgarna?

Ingen lag säger vad en ideell förenings stadgar måste innehålla. Men Skatteverket kräver vissa delar för organisationsnumret, förbunden kräver vissa för medlemskap, och erfarenheten visar vad som behövs när det blir oenighet. Det här bör finnas med:

• Namn och säte, alltså i vilken kommun styrelsen finns.
• Ändamål: vad föreningen ska göra och för vem. Den viktigaste paragrafen, och den svåraste att ändra.
• Medlemskap: hur man blir medlem, går ur och kan uteslutas.
• Medlemsavgift: att årsmötet bestämmer den.
• Styrelse: antal ledamöter, mandattid och hur styrelsen fattar beslut.
• Firmateckning: vem som skriver under för föreningen. Se Ny i styrelsen.
• Verksamhets- och räkenskapsår, oftast kalenderår.
• Revision: att årsmötet väljer revisor. Kassörens och revisorns del beskriver Sören i Kassören och årsmötet.
• Årsmöte: när det hålls, hur och när kallelsen går ut och vilka punkter dagordningen har. Se Årsmöte i ideell förening: kallelse, dagordning och protokoll.
• Extra årsmöte: vem som kan begära det.
• Rösträtt: vem som får rösta och om ombud är tillåtet.
• Stadgeändring: hur och med vilken majoritet.
• Upplösning: hur föreningen läggs ner och vart tillgångarna går.

Allmännyttig ideell förening: vad betyder det för ändamålsparagrafen?

En ideell förening som är allmännyttig är i stort sett befriad från inkomstskatt, utom för viss näringsverksamhet. Reglerna står i inkomstskattelagen, 7 kapitlet. Skatteverket beskriver fyra krav som alla måste vara uppfyllda:

1. Ändamålskravet. Ändamålet ska vara allmännyttigt, till exempel idrott, kultur, miljövård, omsorg om barn och ungdom, politisk eller religiös verksamhet, sjukvård, social hjälpverksamhet, utbildning eller forskning. Ändamålet får inte vara begränsat till vissa medlemmars eller familjers ekonomiska intressen.
2. Verksamhetskravet. Det föreningen faktiskt gör ska uteslutande eller så gott som uteslutande främja det allmännyttiga ändamålet. Skatteverket anger att minst 90 procent av kostnaderna för ändamålen ska höra till det allmännyttiga.
3. Fullföljdskravet. Föreningen ska använda sina intäkter till ändamålet. Skatteverket anger minst 75 procent av inkomsterna.
4. Öppenhetskravet. Alla som delar föreningens mål och följer stadgarna ska kunna bli medlemmar. Föreningen får ställa vissa krav, men inte bara ta in medlemmar på rekommendation eller utesluta utan giltiga skäl.

För stadgarna betyder det: ändamålsparagrafen bör tydligt nämna det allmännyttiga ändamålet, medlemsparagrafen får inte stänga ute någon utan särskilda skäl, och upplösningsparagrafen bör låta tillgångarna gå till ett liknande ändamål, inte till medlemmarna. Skatteverket bedömer också vad föreningen gör i praktiken, inte bara vad stadgarna säger. Det görs i beskattningen: en förening som uppfyller kraven redovisar det i sin inkomstdeklaration (Inkomstdeklaration 3), och har den bara skattefri verksamhet lämnar den bilagan Särskild uppgift med deklarationens första sida.

Hur ändrar man stadgarna?

Börja med vad stadgarna själva säger

Det första steget är alltid att läsa stadgeändringsparagrafen. Två varianter är vanligast:

• Ett årsmöte med kvalificerad majoritet. Riksidrottsförbundets stadgemall kräver minst två tredjedelar av de avgivna rösterna på ett årsmöte.
• Två på varandra följande möten, varav ett ordinarie årsmöte. Det finns som alternativ i Studieförbundet Vuxenskolans mall och förekommer i många föreningars stadgar.

Riksidrottsförbundet avråder från två möten för vanliga stadgeändringar, eftersom stadgar bör kunna uppdateras, men tycker att det kan vara rimligt vid upplösning.

Läs orden noga. Står det två tredjedelar "av de närvarande" i stället för "av de avgivna rösterna" räknas den som lägger ner sin röst i praktiken som ett nej.

Om stadgarna är tysta

Om stadgarna inte säger något om stadgeändring finns ingen säker regel. Lagutskottet beskrev 1982 att föreningens möte beslutar med enkel majoritet om stadgarna inte säger annat, men att särskilt ingripande beslut, som att ändra föreningens ändamål, "torde kräva samtycke från alla föreningsmedlemmar". Vi har inte hittat någon senare dom som avgör vilken majoritet som krävs. Vårt råd är att alltid kräva minst två tredjedelar för en stadgeändring, som i lagen om ekonomiska föreningar, och att ta in en tydlig stadgeändringsparagraf vid första tillfälle.

Steg för steg

1. Skriv förslaget. Styrelsen lägger en proposition, eller en medlem en motion. Visa nuvarande och föreslagen lydelse bredvid varandra.
2. Ta med det i kallelsen. Riksidrottsförbundets mall kräver det, och det är god sed överallt. Ett beslut som medlemmarna inte fått veta om i förväg kan ifrågasättas.
3. Besluta på årsmötet. Räkna rösterna om det inte är uppenbart, och skriv i protokollet att beslutet fattades med den majoritet stadgarna kräver.
4. Bestäm när ändringen gäller. Enligt Riksidrottsförbundet gäller årsmötets beslut först när mötet är avslutat. Ska ändringen gälla redan vid samma möte krävs ett särskilt beslut om det. Mer om när beslut börjar gälla står i Justera protokoll.
5. Kräver stadgarna två möten, fatta beslutet igen på nästa möte.
6. Uppdatera dokumentet med de nya paragraferna och datumet för beslutet, och skicka det till banken och förbundet.

Varför ska stadgarna ha ett datum för senaste ändring?

Det är inte ovanligt att det blir tvist på årsmötet om vilka stadgar som gäller. Riksidrottsförbundet rekommenderar därför att stadgarna anger datum för det årsmöte som beslutade om varje ändring och vilken paragraf som ändrades. Har stadgarna skrivits om helt räcker det att ange när de nya stadgarna antogs.

Vårt råd: överst i dokumentet står "Antagna vid årsmöte 2009-03-21. Senast ändrade vid årsmöte 2026-03-14 (§ 7 och § 12)." Spara de gamla versionerna, märkta som ersatta, tillsammans med protokollen där ändringarna beslutades.

Vad är normalstadgar?

Många riksförbund har normalstadgar, en mall som lokala föreningar ska eller bör följa. Riksidrottsförbundets stadgemall för idrottsföreningar fastställdes senast den 17 januari 2022. Flera av dess paragrafer uttrycker principer som måste finnas för att föreningen ska kunna vara medlem i ett specialidrottsförbund. Antar en förening stadgar som strider mot dem kan medlemskapet ifrågasättas.

Är föreningen ansluten till ett förbund, börja med förbundets mall och fråga förbundet innan ni ändrar i de delar det kräver. Hur bindande mallen är skiljer sig mellan förbunden, så det är förbundet som kan svara.

Vanliga brister i gamla stadgar

• Inget om digitala möten. Riksidrottsförbundets mall har efter pandemin ett alternativ där styrelsen bestämmer om årsmötet hålls på plats eller "genom elektronisk uppkoppling med deltagarna". Saknas det hos er, för in det.
• Kallelse bara per brev eller i lokaltidningen. I dag går kallelser oftast med e-post. "På det sätt styrelsen bestämmer", med brev till den som saknar e-post, håller längre.
• För stel styrelsestorlek. Står det exakt sju ledamöter blir det problem det år valberedningen bara hittar fem. Ett intervall, som "minst tre och högst sju", är tillåtet även i ekonomiska föreningar. Riksidrottsförbundet förordar ändå ett exakt antal, eftersom årsmötet annars först måste bestämma antalet. Tänk igenom hur det fungerar ett tunt år.
• Ingen upplösningsparagraf, eller inget om vart tillgångarna går.
• Styrelsen får inte besluta på distans. Riksidrottsförbundets mall tillåter skriftlig omröstning (per capsulam) och möten per telefon eller med annan teknik, med protokoll.
• Inget om digital signering. Studieförbundet Vuxenskolan råder styrelsen att anta en kort instruktion, till exempel på det konstituerande mötet.

Checklista: går era stadgar att leva med?

Gå igenom stadgarna med den här listan inför nästa årsmöte. Varje nej är ett förslag till stadgeändring.

• Det står när stadgarna antogs och när de senast ändrades.
• Ändamålet beskriver det föreningen faktiskt gör i dag.
• Det framgår hur man blir medlem, går ur och kan uteslutas.
• Styrelsens storlek går att fylla även ett år med få kandidater.
• Det står vem som tecknar föreningens firma.
• Räkenskapsåret är angivet.
• Årsmötet får hållas digitalt eller som hybridmöte.
• Kallelsen får skickas med e-post, och fristen är realistisk.
• Dagordningen för årsmötet står i stadgarna.
• Det framgår vem som har rösträtt och om ombud är tillåtet.
• Styrelsen får fatta beslut per capsulam eller på distans.
• Det finns en paragraf om stadgeändring med tydlig majoritet.
• Det finns en paragraf om upplösning som säger vart tillgångarna går.
• Stadgarna stämmer med förbundets normalstadgar, om ni är anslutna.

Disposition: stadgar för en ideell förening

Ett skelett att fylla i. Formuleringarna är exempel, inte färdig juridisk text.

STADGAR FÖR [FÖRENINGENS NAMN]
Antagna vid [konstituerande möte/årsmöte] [ÅÅÅÅ-MM-DD].
Senast ändrade vid årsmöte [ÅÅÅÅ-MM-DD] (§ __).

§ 1  Namn och säte: Föreningens namn är ___. Styrelsen har sitt säte i ___ kommun.
§ 2  Ändamål: Föreningen har till ändamål att ___.
§ 3  Medlemskap: Medlem blir den som delar ändamålet och betalar avgiften.
§ 4  Utträde och uteslutning
§ 5  Medlemsavgift: Bestäms av årsmötet.
§ 6  Verksamhets- och räkenskapsår: Kalenderår.
§ 7  Styrelse: Ordförande och ___ ledamöter, valda för ___ år.
     Beslut får fattas per capsulam eller vid digitalt möte.
§ 8  Firmateckning: Styrelsen, eller den som styrelsen utser.
§ 9  Revision
§ 10 Årsmöte: Före utgången av ___, på plats, digitalt eller båda.
     Kallelse senast ___ veckor före, med e-post eller som styrelsen bestämmer.
§ 11 Dagordning vid årsmötet
§ 12 Rösträtt och beslut: En röst per medlem, enkel majoritet.
§ 13 Extra årsmöte
§ 14 Valberedning
§ 15 Stadgeändring: Minst två tredjedelar av de avgivna rösterna
     på ett årsmöte. Förslaget ska framgå av kallelsen.
§ 16 Upplösning: Kräver beslut av ___. Tillgångarna går till ___.

Vad skiljer för ekonomisk förening, BRF och samfällighetsförening?

Här styr lagen, och stadgarna måste registreras för att gälla.

• Ekonomisk förening. Lagen om ekonomiska föreningar (2018:672) säger vad stadgarna måste innehålla (3 kap. 1 §). En stadgeändring kräver minst två tredjedelar av de röstande på stämman, och i vissa fall tre fjärdedelar eller alla (6 kap. 35–36 §§). Ändringen ska genast anmälas till Bolagsverket och får inte tillämpas förrän den är registrerad (3 kap. 5 §).
• Bostadsrättsförening. Enligt bostadsrättslagen krävs att alla röstberättigade är ense, eller beslut på två på varandra följande stämmor med minst två tredjedelar på den senare. För ändrade grunder för årsavgiften krävs tre fjärdedelar (9 kap. 23 §). Ändringen registreras hos Bolagsverket innan den får tillämpas (9 kap. 25 §).
• Samfällighetsförening. Föreningen registreras hos Lantmäteriet. En stadgeändring kräver minst två tredjedelar av de röstande, varje medlem har en röst i den frågan, och beslutet får inte tillämpas förrän Lantmäteriet registrerat det (52 § lagen om förvaltning av samfälligheter).

Vanliga frågor

Måste en ideell förening ha stadgar?

Ja, i praktiken. Utan stadgar och styrelse är föreningen inte en juridisk person och kan inte få organisationsnummer, öppna bankkonto eller skriva avtal i eget namn.

Kan styrelsen ändra stadgarna?

Nej. Stadgarna är medlemmarnas överenskommelse och ändras av årsmötet, eller av ett extra årsmöte om stadgarna tillåter det. Styrelsen kan bara föreslå ändringar.

Hur stor majoritet krävs för att ändra stadgarna?

Det som stadgarna säger, ofta två tredjedelar av de avgivna rösterna. Säger stadgarna ingenting är rättsläget oklart, och vårt råd är minst två tredjedelar. En ändring av föreningens ändamål kräver enligt riksdagens lagutskott troligen att alla medlemmar är överens.

Får vi hålla årsmötet digitalt?

Om stadgarna tillåter det, ja. Säger de ingenting är det osäkert, så för in en regel om digitalt eller hybridmöte vid nästa stadgeändring.

Vad händer med pengarna om föreningen läggs ner?

Det som stadgarna säger i upplösningsparagrafen. Riksidrottsförbundet skriver att årsmötet aldrig får besluta att dela behållningen mellan medlemmarna. I en allmännyttig förening bör pengarna gå till ett liknande ändamål.